Författare: momentsbymary

Det här inlägget publiceras i samarbete med Signify Sweden AB (Philips Lighting Sweden AB) där jag fått möjligheten att testa belysning från Philips Hue i utbyte mot att skriva en recension av produkterna (Philips Hue Outdoor Lightstrip och Philips Hue Bridge). För mig som är väldigt intresserad av utomhusmiljö var det verkligen en fin möjlighet…

Jag har en liten stegpall i trä, en billig variant från IKEA (Bekväm, för 129 kronor). Den var obehandlad och jag tyckte om den som den var men mina små ligister hade lånat den för några veckor sedan och tagit med ut där de med jordiga skor hade klivit upp och ner, om och om…

Idag upplevde jag något väldigt skönt, min kropps comeback. Under några få månader i vinter gick jag upp 18 kilo på grund av mediciner som dessvärre inte gjorde någon nytta alls utan bara gav mig biverkningar. 18 kilo är mycket och jag mådde verkligen inte bra av det. Rent utseendemässigt var det nedbrytande men det…

För någon vecka sedan hittade jag en AWAB-pall i mina föräldrars utomhusförråd. AWAB-pallen som är en riktig klassiker tillverkades av Anderstorps Werkstads AB och var ett självklart inslag i många svenska kök på mitten av 1900-talet. Pallen började produceras 1956 och sammanlagt tillverkades över 70 000 exemplar. Den pall jag hittade är inte producerad av…

Klockan är över sju men jag har inte gått upp än. Jag har inte funnit motivationen. De senaste två månaderna har jag kört på stenhårt, gått upp tidigt, varit igång hela dagarna och lagt mig sent. Jag har kämpat för att fixa till det omkring mig, för att göra den här platsen till lite grann…

Det har gått en timme sedan jag vinkade hejdå till barnen, en timme som varit oändligt lång och grå. Stunden när de åker ifrån mig är hemsk, livet går från färggrannt till värdelöst. Känslan där och då är att barnen är det enda som rättfärdigar min existens och därför finns det ingen mening med mig…

Idag är det mors dag, den dag som det fortfarande är overkligt att den är min. Hur kan jag vara någons mamma, jag som inte alls kan så mycket som jag vill, som ibland själv är som ett litet barn på insidan och som många många gånger inte är säker på hur jag ska ta…

Dagarna kommer och går, livet fortsätter framåt men det känns som jag har ett annat sätt att se på världen. Som den enda att bära ansvaret för den här lilla familjens välmående går det inte att bryta ihop på riktigt, eller att känna sorger och förluster fullt ut. Jag har ett ansvar att skärpa till…

I samma ögonblick som bildörren går igen efter mig väller tårarna fram. Jag försöker diskret torka bort dem och kör iväg från skolparkering och åker för att kunna parkera bilen på en lugn plats där jag kan vila, sova eller bara gråta ut. Jag har glömt kaffet idag, bryggaren signalerade att den var färdig imorse…

En utmaning i orienteringssporten är att hitta den rätta balansen mellan att våga lita på det man tror sig sett på kartan och utifrån det springa på i den fart benen bär och att stanna upp och se på kartan och kolla så man inte är på väg att dra iväg åt helt fel håll…