Tankar i natten

Inatt gick jag in i barnens rum och hämtade lilla F. Jag bar honom sovandes till vår säng och låg sedan och tittade på honom i det svaga skenet från sänglampan i timmar. Jag lyssnade till hans andning, såg på hans mörka, långa ögonfransar, kände värmen från hans lilla hand mot min panna och där och då bestämde jag mig för att 2016 ska bli året då jag fick superkrafter. I år ska jag vara den starka som orkar, som bär oss framåt oavsett hur utmanande det är. Att ligga bredvid sitt lilla barn som är i så stort beroende av en själv fick mig att inse att jag kan fixa allt.

Ja, jag ska fixa allt. Ibland kanske bryta ihop lite, men jag ska vara den med styrkan och lugnet. Det börjar idag. Jag har haft allt för kort tålamod på slutet, det måste få ett stopp.