Med ett leende på läpparna

När jag köpte skrivaren i lördags kväll började jag gå igenom mina bilder på datorn och gillade jag någon lite extra skrev jag ut den. Det hände att jag fann foton på vänner och deras barn vilket gav mig en idé.

Jag själv har gått med en klump av dåligt samvete för att jag allt för sällan skickar efter bilder. När jag började skriva ut bilder i lördags försvann det klumpen mer och mer. Tyvärr tror jag att många av oss är dåliga på att se till att få över våra foton på papper, därför började jag skriva ut bilder även på vänner och deras barn.

I söndags gick jag med en bunt kuvert fyllda med foton till postlådan. Med ett leende på läpparna skickade jag iväg bilder till mina vänner med sig själva och deras största skatter på. Det var inte alla foton som var jättebra och skrivaren ger inte topputskrifter men bättre än inga bilder alls.

Idag har min telefon fyllts med meddelanden på instagram, Facebook, SMS och mail med tack och texter om hur glada de som fått bilder blivit. Jag blir så lycklig över att kunnat gjort någon annan glad, bara genom att ha delat med mig av några av mina bilder. Dessutom är jag mäkta imponerad över hur många som faktiskt fattat att det var jag som skickat bilderna med tanke på att jag bara lagt bilderna i kuverten utan något meddelande.

Kram