Livets andetag

Jag ligger i soffan i sonens rum. Jag ligger och lyssnar till hans andetag och förundras över den tröst det ljudet ger. Det har varit en fruktansvärd dag i livet och jag behöver lugn och styrka. 

Det är så konstigt att vi har haft ett liv innan sonen. För ett drygt år sedan var han en främling, idag är han den största glädjen jag kan tänka mig och det känns som att han är en del av mig. Utom honom är jag inte hel.

Att vara förälder handlar om att ge och ge och ge. Men man får ju också tillbaka. Just nu får jag styrka av hans blotta existens, inatt är det hans andetag som ger mig syre.