Hur klarar ni att vara så snygga?
Idag liksom igår har jag varit ute nästan hela dagen. Jag har knallat omkring i mina vattentäta skor, illasittande jeans och skaljacka som är 2-3 storlekar för stor. På huvudet har jag haft min Geggamojamössa som både är skön och döljer lortigt hår eller galen frisyr.
När föräldradagar ska sparas känns det onödigt att lägga pengar på kläder till mig själv och skalkläderna fungerar ju fortfarande lika bra även om de är för stora. Jag är ändå lite lagom nöjd med att skor, jacka och mössa matchar och när jag varit ute nog många timmar brukar jag få fina rosor på kinderna.
I ärlighetens namn är jag rätt trött på att vara ”föräldraledighetssunkig” samtidigt är det svårt att klä sig annorlunda när det ska krypas och klättras i sandlådor och skog. Jag kan sakna höga klackar och klänning men det funkar inte att ha för mig just nu. Ändå slår det mig nästan dagligen att människor är så fina. De är snygga, ser fräscha ut med glansigt hår, fixade naglar, naturlig sminknkng, smakfullt klädda och rätt accesoarer. Hur klarar dom det? Hur får dom ihop det? Måste ni se så snygga ut, ni får slashasar som jag att få dåligt samvete.
Nej, jag är inte bitter, jag undrar bara om jag är den enda föräldralediga som sliter mer på skalkläder och underställ än klackar och klänningar. Alla människor är så fina och jag är bara slapp. Jag blir ju lite fundersam på vad jag missat och om jag är på väg utför helt. Stor eloge till er snyggingar som liksom svävar fram i er lysande utstrålning, ni är grymma som får till det. Själv är jag glad för tre minuters dusch, ett svep med mascaran och att inte lämna hemmet naken. Det där med att fixa sig går helt enkelt inte ihop med två små som kräver all uppmärksamhet och tid.
/den otrendiga
Jag har dagar då jag varken sminkar mig eller klär på mig annat än ett urtvättat linne och för stora mjukisbrallor, men oftast vill jag piffa till mig för att jag mår bättre då, känner mig finare. Jag vet att jag duger som jag är, med eller utan smink, men det handlar om hur jag känner mig helt enkelt. Puss ses snart
Ja men du är ju vrålfin jämt. Jag känner också att jag vill piffa men det är så svårt när jag måste bära minst ett argt barn samtidigt. Någon gång ska jag lära mig tricket.
Jag har samma kläder på mig varje gång jag är på förskolan. Jag har sjalett på huvet för att dölja mitt skitiga hår. Hemma är det rosarutiga pyjamasbyxor och sunktröja med små hål i som blir större för varje tvätt – snart slipper jag knäppa upp den för amning och kan köra direkt genom valfritt hål. Kanon.
Men så praktiskt!!!
Jag känner mig piffad kanske en gång om året å barnet är tre år haha, nä, det är inte prio hos mig. Fett hår mår jag dåligt av, sen har jag nog inte högre krav än så.
En gång är i alla fall någon gång 🙂
Kanske för att du är en lekmamma och de ”snygga piffiga” är lattemorsor?! Inte kan man väl leka så bra i lekparken med tighta jeans och höga klackar? Nej vet du va. Var stolt över att du är en mamma som klär dig så vettigt att du kan leka med ditt barn i parken utan att bli begränsad av ett par skor:)))
Kram på dig
Tänker samma sak när jag se alla mammor med barnvagn och perfekt hår och make up