Hemma är faktiskt inte alltid bäst – välbehövligt avbrott i vardagen

Två barn skrek i 2 av 3 timmars bilfärd i torsdags förmiddag. Den tid de inte bråkade med varandra eller gapade rakt ut var när de skrikit sig till sömns. Vi satt där och funderade på hur vi skulle få det de närmsta dagarna.

Tillvaron de senaste veckorna har varit näst intill kaosartad. Tänk er det där typiska arga teståldersbarnet som lägger sig i en hög på golvet mitt på ICA och skriker och sparkar och skrämmer slag på halva affären, ta det gånger två och dessutom två som drar igång varandra oavsett om de är ovänner eller ej. De bekräftar och utmanar varandra i att göra tvärt emot vad de blivit tillsagda, de gör en massa farliga, onödiga och otrevliga saker och vi känner oss stundtals uppgivna och maktlösa. Det är inte helt enkelt just nu. 

Så vad skulle Sälen ge oss denna gång, vår familj, två barn som testar oss och varandra, som på slutet allt mer sällan varit glada. Det var aningen skrämmande att tänka att det skulle kunna bli vår första vistelse där som inte skulle bli underbar.

I samma stund som vi öppnade bildörren utanför stugan var det som att slå om en strömbrytare, arga och bråkande barn försvann och till oss kom lyckliga barn med ett överkomligt antal utbrott och testande per dag. Vi har haft det så otroligt bra, jag skulle säga magiskt. 

Sälenfjällen bjöd oss på sol, vindstilla, massa snö som låg tjock på träd, sådär magiskt som den gör när det inte blåst. Allt var ett sagolandskap och det var förmodligen de vackraste dagarna på hela säsongen, eftersom allt ännu var orört och det bara var fluffig snö överallt som inte utsatts för mildväder. Det var vi och fjället, väldigt få människor syntes till och det var precis så vi vill ha det. 

Sälenfjällen bjöd oss på aktiva dagar från morgon till kväll, vi somnade uttröttade och lyckliga. Alla förhoppningar vi någonsin kunnat ha innan resan uppfylldes och mycket mer därtill. Vi fick ett ovanligt tidigt vintersälen och passade på att suga ut det allra bästa ur det. Tack vare att vi varit där så många gånger visste vi precis vad vi kunde hitta på och begränsades inte av att vandrings- och cykeltiden var över och alpina säsongen ännu inte startat. Det finns så mycket mer att göra och vi hann med oväntat mycket under våra dagar. Vad kommer jag berätta mer om senare.