Vår på tallheden

Första maj innebar en välbehövlig extra ledig dag för mig och barnen. Vi packade väskan och lämnade staden bakom oss. Färden gick mot Brattforsheden med tallhedar och myrar. Mitt där i finns min systers hus och där spenderade vi en härlig vårdag.

Vi vandrade på tallheden, barnen spanade efter djur pch djurspår. Filip hittade en stubbe som han sa såg ut som en igelkott och det gjorde den verklighen. Solen sken, det var härligt varmt och tallheden var sådär exrra stillsam och rogivande som den är soliga dagar då ljuset faller in mellan de raka stammarna.

Grillen tändes och hamburgare intogs med största njutning medan solen värmde oss och fåglarnasjöng. Hel tiden hittade barnen spännande saker att se på och jag tror vi satt och åt i nästan en timma. Solklart rekord för vår familj.

Mätta och glada satte vi igång med lövräfsning på gården. Barnen frågade efter leksaker men bara en stund senare hade de hittat egna lekar och fantiserade fritt. Två timmar senare var halva gården räfsad och de två busfröna sugna på ”nåt svalkande” så vi fikade och jag fick vila armarna.

Jag hade tänkt åka hem efter fikat men barnen hittade snöhögarna framför huset och i 16 graders värme lekte dom och åkte kana i snön. De var så strålande glada att jag inte kunde låta bli att sitta och le åt dom länge, länge.

Inpackade i bilen skrattade och stojade barnen. De var på gott humör nästan hela resan villet aldrig hänt förut. Själv var jag otroligt glädjefylld och uppspelt efter en dag som varit helt fantastisk. Landsbygden, vädret och tallheden hade gjort mig fylld av energi.

Första maj avslutades med ett flåsigt löppass i trollskogarna på Kilene. Det var mäktigt att se den nedåtgående solen glödande titta fram mellan träden i det John Bauer-liknande landskapet. Jag tänkte en sak, bara en enda sak. Vilken tur vi har, vad lyckligt lottade vi är. Självklart kommer livet bjuda på många test, men här och nu är det verkligen fantastiskt.