I signad juletid

december 9, 2014 0 av momentsbymary

image

Tomten, en snäll person som tar sig tid att stanna upp, prata lite och titta på ”herr bäver”. Att någon ser och lyssnar på lillen betyder mer för honom än vad som finns i eventuella paket i år och det gläder oss.

Här i huset börjar julen märkas av mer och jag njuter av att se, dofta och framförallt känna känslan inombords. Det är något väldigt speciellt med den här tiden på året. Jag älskar julen, älskar tiden innan själva juldagarna kanske ännu mer. Jag är en av de lyckligt lottade som kan njuta av julen med glädje och förväntan, som har människor omkring mig att dela julen med. Det är i långt ifrån alla som har det så, för många människor är inte julen alls lika rolig, för vissa är det den värsta tiden på året, en tid som påminner om saknad, förluster, utanförskap och att inte räcka till ekonomiskt, socialt eller orkesmässigt. Julen som för mig är fylld av värme och kärlek kan för andra vara en tid av rädsla, stress, oro och ensamhet.

Jag skriver inte detta för att ge de som har det bra dåligt samvete, jag skriver det som en påminnelse. Det finns människor omkring oss och människor i fjärran som vi kan hjälpa på olika sätt, ibland kanske ett leende räcker, kanske en fika med granndamen eller herrn som verkar så ensam, kanske ett vaccin till ett barn i ett avlägset land eller helt enkelt att man väljer att bjuda in barnens kompisar på julbaket. Men måste man då göra något av detta? Jag tycker inte om tanken på julen förknippad med måsten. Jag tycker att det är upp till var och en att avgöra vad man ska göra men jag är också sådan att jag tror att vi alla är människor som vill göra något men ibland måste påminnas om att vi faktiskt kan göra skillnad. Jag själv känner till mina tidsmässiga, orkesmässiga och ekonomiska resurser och vet vad jag kan göra. Så visst kan jag göra något just i år, kanske något smått enligt mig men stort för någon annan. Det handlar bara om att minnas att vi människor kan påverka mer än vi tror. Jag njuter av julen fullt ut, för jag kan. Jag bär inte ett dåligt samvete för att jag har det bra och andra sämre, men jag bär med mig en önskan om att alla fick uppleva de jular jag har, eller i alla fall den glädjen.

För mig är julen speciell och den behöver inte handla om stora materiella ting. Julen är barnens högtid sägs det ofta och jag håller med, det är barnens högtid men framförallt familjens. På julen samlas vår familj, barn och vuxna och det är det allra mest värdefulla. Jag har numera en egen liten familj utöver min ursprungsfamilj och dessutom den stora bonusen jag fått genom min man, en tredje familj. Julen kommer vi få glädjen att dela med alla och det är det jag ser allra mest fram emot. Jag vet också hur mycket mina barn, framförallt den äldre kommer uppskatta att få träffa alla sina favoritmänniskor. Bara min förväntan inför hans tindrande ögon när han ser på människor han tycker om gör mig pirrig.

Julen för mig är en lång tid av förberedelser, mys och glädje. Julen är kvällar i köket med kakbak och inläggningar, godiskok och pyssel. Julen är en tid av förväntningar, längtan och drömmar. För vad är väl större än att se fram emot att få träffa många av de människor som betyder allra mest för en själv. Julen är också att minnas, att tänka tillbaka på tidigare år, lyckliga stunder, leenden och skratt. Den där kulmen som nås just på julafton är bara en liten del i det som är julen för mig. Julen har inget alls med materiell lycka att göra i mina ögon, den handlar om närhet och gemenskap, om skratt och glittrande ögon.

När jag skriver det här så inser jag hur otroligt lyckligt lottad jag är som bär på minnen av julen med sådan värme, trygghet och glädje. Jag förstår att mina föräldrar har lag ner sig för att ge oss barn dessa minnen. Jag kan tänka mig att inte varenda jul har varit enbart en dans på rosor, tre busiga ungar kan inte alltid varit bara skoj. Förmodligen har mina föräldrar varit duktiga på att bita ihop, för inte minns jag sura miner under jul, möjligtvis en och annan tillsägelse om att inte klämma på paketen under granen men inte så mycket mer. Nu hoppas jag såklart att jag kan ge mina barn detsamma, bara fina minnet av jul, glada minnen fyllda med trygghet, värme och lycka.