Tankar i v 36

augusti 1, 2014 0 av momentsbymary

Vi har åkt till stugan. På måndag börjar Filurens inskolning på förskolan och den här resan blir en liten avslutning på sommarledigheten. Det är förmodligen sista resan som en enbarnsfamilj också vilket känns lite speciellt. Det okända väntar framöver, både lockande och lite skrämmande.

Den här resan kommer vara lugn. Jag har såna problem med foglossningen just nu att jag knappt tar mig upp ur soffan eller sängen. Varenda rörelse är smärtsam så jag fokuserar på att njuta av ljudet från björkarnas sus, smaken av blåbär, känslan av små fötter som sparkar och ljudet av lite större fötter som springer omkring på gården.

image

Snart närmar sig tiden då man får gå med pirret i magen, för det kan hända när som helst att förlossningen startar. Det där kontrollbehovet jag har får helt stå åt sidan för här är det naturens gång som gäller. Jag ser fram mot det med skräckblandad förtjusning. Förlossningen är något riktigt stort, för mig fruktansvärt smärtfullt förra gången men helt magiskt. Inget kan jämföras med det. Förmodligen är det därför som så många kvinnor älskar att prata om det.

Att helt överlämna kontrollen i naturens och barnmorskans händer var något jag var rädd för innan Filuren föddes. Nu har jag lärt mig att det är något fint, stort och skönt. Jag behöver inte alltid ha full koll och klara mig själv. Det kan gå väldigt, väldigt bra ändå.