Stör inte, jag sover

Plötsligt hände det. Jag kan sova. Det är inte bara det att barnen hållt mig vaken utan även att jag har sömnproblem. Nu kan jag, sedan några nätter tillbaka, sova och det är härligt även om jag inte hinner sova så mycket som jag skulle vilja på grund av busfröna. 

Senast jag hade en sovperiod var för 15 månader sedan när jag var i v 4 och 5 med Sanna. Innan dess måste varit någon gång för nästan tre år sedan, innan graviditeten med Filip. Jag tror att ni förstår att jag njuter nu.

När Sanna var nyfödd sov jag bra också, jag svävade iväg i drömmar men jag sov bara kanske tre timmar om natten, nu är det faktiskt mer och just inatt mycket mer. Självklart blir det en chock för kroppen att gå från ett par timmar till det tredubbla och inatt det fyrdubbla. Jag blir trött och mosig men mår ändå bra.

Nu blir det snart full fart. Lilla F är nog helt slut efter gårdagens påskfirande för han sover fortfarande men lillasyster har varit vaken ett bra tag.

Kram på er och njut av dagen!