Som bomull kring hjärtat

februari 15, 2015 0 av momentsbymary

pagepompnamn
Den här helgen har varit fylld av mys som gjort att jag fått som bomull kring hjärtat. Vi har en liten kille här hemma som bara använder orden ”nej” och ”inte” och visar prov på otroligt mycket vilja, eller snarare ovilja. Ingenting vi gör är rätt, inte ens det han egentligen vill. Jag kommer nog känna en stor lättnad när den här perioden är över.

Igår fick vi en välbehövlig paus från ”nej” och ”inte” eftersom vi åkte till leklandet och små ben fick springa sig trötta och starka lungor fick användas till att skratta istället för skrika.. När vi kommer in där lyser alltid lilla F upp och sedan går det i 100 kilometer i timmen ett bra tag. Efter det lugnar han ner sig men fortsätter köra på, dock i en annan takt. Det leende han har, det skratt han sprider, de små fötterna som snabt, snabbt rör sig över golvet får mig att bli alldeles varm. Nej, man kan verkligen inte göra vad som helst med vår lilla grabb, alla miljöer passar inte hans sprudlande energi och starka vilja, men är det någon plats som passar honom och hans personlighet, som får honom att lysa extra starkt så är det detta lekland.

Vår lilla grabb visar också en annan ny sida förutom ”nej” och ”inte”, han har blivit mammig. Mitt hjärta som längtat efter hans närhet njuter fullt ut av att ha en kille som kommer och tar min hand, vill ha mig med och leka, som kan krypa upp i knät och ibland sitter han till och med kvar där några minuter och myser. När han gör sig illa får jag lyfta upp honom och trösta honom, när han blir rädd och orolig kommer han nära, när vi busar, då skrattar han så det nästan ekar i huset och han slänger sig om mig och säger ”kraaaaaam”. Jag tar tusen ”nej” och ”inte” för några sekunder av denna fantastiska kärlek och närhet. För de allra flesta föräldrar kanske detta är självklarheter men för någon som inte fått vara nära och trösta, lugna och skratta är det något riktigt, riktigt stort kan jag lova.

Lilla S som är så rastlös har i två dagar varit mycket lugnare, hon har velat vara nära och jag har fått mysa med henne mycket mer än vanligt. Bara att sitta med henne i famnen och studera hur hon andas, hur hon ser ut, hur följer något med blicken och framförallt leendet när hon ser sin bror är så energigivande. Vi har somnat tillsammans i sängen och vi har lekt och myst massor, jag känner mig nära henne nu efter ett par dagar då vi varit två vuxna hemma och jag kunnat ägna barnen mer energi en åt gången. Lilla S är så spännande att vara nära för nu börjar hon dela med sig av de där fantastiska skatterna, små tecken på hur hennes personlighet är. Jag ser verkligen fram emot att lära känna den flicka hon utvecklas till att bli.

Men det är inte bara mina egna barns som fyller mig av sådär varma fina käslor,som ger mig lugn och glädje. Det gör även mina vänners barn. På bilden ovan sitter lilla Selma i mitt knä. Hon och Filip är lika gamla, eller det skiljer en dag. De är varandras totala motsatser – och självklart precis lika fantastiska båda två. Jag tänker alltid på henne och Filip när folk diskuterar sånt där löjligt om hur barn ska vara för båda två är sig själva, totalt olika varandra och helt rätt båda två.- För det finns inge sätt som små barn inte ska vara på, de ska bara vara de personer de är.

Visst vet jag att det är Sanna som lockar Selma, men mitt hjärta smälter när denna lilla flicka tar min hand och vill gå och titta på något eller vill sitta i mitt knä. Det är som att hennes lugn smittar av sig för jag blir alldeles glad och lugn själv. Tänk att man kan känna sig så speciell bara för att ett litet barn väljer att vara med en. Men när det för en själv inte är vilket barn som helst utan någon som har ett extra stor plats i hjärtat så blir det verkligen något riktigt särskilt. Jag kan ju med lätthet konstatera att jag nog inte hade passat för att jobba i förskola då jag uppenbarligen skaffar mig favoriter 😉

Den här helgen har jag haft knät fyllt med barn, ibland mina egna, ibland mina vänners och jag har verkligen njutit. Många gånger är det bästa stället att hämta energi hos sina nära och det är just det den här helgen handlat om. Att den dessutom toppats med ett gäng fluffiga raggdollungar gör ju inte något.

Kram på er!