Nära vänskap på avstånd

Igår när jag var på en loppis stod en man före mig vid kassan. Han köpte en telefon, en grå telefon för fast telefoni med snurrplatta för siffrorna, rejäl lur och sladd i spiralform. Vi hade en exakt likadan när jag växte upp, det var innan knapptelefonernas tid.

Kvinnan i kassan påpekade att det inte är många som har fast telefoni längre. På den tiden gick man och väntade på samtal och man fick nöja sig med att inte veta vem som ringt om man så retfullt inte hann fram till telefonen och lyfte på luren innan den på andra sidan lagt på. Jag har varit med om det många gånger.

Jag tänkte på det kvinnan sagt när jag satt i bilen efteråt. Det finns så mycket som var skönare då, när det inte var självklart att bli nådd, att inte veta precis allt som hände överallt. Samtidigt är det väldigt fint med de möjligheter att kommunicera som finns idag och det påmindes jag verkligen om när jag öppnade min post samma eftermiddag. Där låg en fin hälsing med ett armband från Sofie, en vän i ett gäng tjejer som jag aldrig kunnat ha så nära vänskap med på de fasta telefonernas tid. Vi bor lite överallt, men tack vare gruppchattar mm så har vi kunnat få en vänskap att växa sig riktigt stark. Visst ses vi ibland men det kan gå väldigt långt mellan tillfällena, men däremellan finns den dagliga kontakten tack vare den teknologi som inte fanns för 30 år sedan.

Jag är så glad att jag har det där gänget tjejer. Det är så otroligt svårt för mig att släppa in människor i det innersta av mig men de har hittat in och har en självklar plats i mitt hjärta.

I övrigt har jag haft en ganska fin dag. Gårdagens 12-kilometersrunda i mörka skogen gjordes om men åt motsatt håll. Det gick lite snabbare idag vilket känns bra för jag tycker om att få flåsa. Efteråt blev det precis som igår bastu och fotboll. Förhoppningsvis kommer jag att sova gott inatt. det behövs för imorgon kommer mina fantastiska barn.