Här och nu

Jag älskar det här nya året. Visst började det tungt men det jobbiga medförde nya sätt att tänka och agera och vi började prioritera vår hälsa mycket högre.

Jag har börjat få styrka att våga tro, våga prova, våga satsa och dessutom våga slappna av och tänka att saker ordnar sig. Sakta sakta börjar jag bli piggare efter tre års utmaning med ständig sömnbrist. Jag har börjat inse vilka hjältar småbarnsföräldrar är som bara orkar och orkar och orkar. Dessutom inser jag att jag och min man är två sådana hjältar.

Jag försöker träna 4-5 gånger i veckan, ha viloaktiviteter där jag medvetet tar igen mig och faktiskt ha tid för bara mig själv utan kontakt med någon annan. Vi äter varierat och hälsosamt, är mycket ute och försöker verkligen ha kul ihop. Jag går dagar utan mobilen, den lever dessutom sitt eget liv. Vissa timmar fungerar den, andra inte. Datorn åker på ibland, mest för att jobba.

Att prioritera kan kännas många gånger som att välja bort men jag har bestämt mig för att tänka på ett annat sätt.  Jag tänker mig vardagen och livet som.ett tomt ark, jag har inget och det jag kan göra är att välja till saker, vad jag ska fylla arket med. Det handlar inte om att välja bort, jag väljer till men allt får helt enkelt inte plats. Väldigt få saker får plsts, därför är det viktigt att välja med omsorg. 

Jag har börjat välja till saker som jag själv vill ha där, saker som primärt gynnar mig. Det är inte hundra procent val med tanke på barnen, jag börjar få mer utrymme. Det är väl naturligt nu när de blir äldre. Visst finns det massor av saker som jag skulle vilja hinna med, men jag accepterar att det inte går. Tyvärr hinner jag inte med andra människor, vänner, så som jag egentligen önskar men jag vet att det inte är för alltid. Jag är medveten om att valet är här och nu, livet förändras så fort.

Nej, jag behöver inte ha allt. Jag känner att jag har så mycket att vara tacksam över. Det finns inte så många fler drömmar att uppfylla i nuläget och det är en skön känsla.