21 dagar utan onödigt socker 

Ett sockerfritt januari hette det, jag kände mig skeptisk, tänkte ”kör ni, själv fixar jag det aldrig”. Ändå blev jag lite nyfiken och tänkte att jag kan ju hänga med en dag åt gången och se om jag fixar några dagar. 

Januari är inte slut så varför skriver jag nu detta? Jo för vissa menar att 21 dagar är vad som behövs för att bli av med en ovana. Det har gått 21 dagar, varje morgon har jag tagit beslutet att hänga med i utmaningen en dag till. Jag har varit utan onödigt socker 21 dagar, har jag blivit av med mitt beroende, är ovanan avvand?

Vad vi tyckte var tillåtet och inte har var och en fått bestämma. Jag har valt att utesluta produkter med uppenbart tillsatt socker som godis, glass, bakverk, sötade drycker, sylt mm. Jag har också uteslutit livsmedel med mycket snabba kolhydrater. Hel- och halvfabrikat kommer sällan innanför våra dörrar så dolda sockerbovar har vi förhoppningsvis sluppit. Att äta frukt har jag tillåtit, jag vill inte leva utan frukt. Jag har däremot valt bort frukterna med störst sockermängd. 

Dag 1 var lätt, det var en nystart och pepp. Sedan kom några tunga dagar och jag var sur, grinig och trött. Runt dag 6-7 vände det. Jag blev piggare, inte bara ibland utan hela dagarna. Det kändes mindre abstinent, mer bara att vanan som handling levde kvar än som ett sug. 

Runt dag 10 började jag tänka att har jag fixat såhär många dagar är det onödigt att falla dit på en liten grej. Det blev lättare att klara dagarna då. Idag, dag 21 borde ovanan vara bortvand, det är den inte. Jag kommer på mig själv med att tänka ”fel” eller nästan glömma mig och äta socker varje dag. 21 dagar räcker inte för mig. Jag har tagit beslutet att fortsätta ett tag till. Der var ett lätt beslut, ett lätt beslut att ta dag 21, men inte dag 1 vilket ändå betyder att jag kommit en bit på väg.