Sköna sommardagar utan planer

Sommaren tycks trycka gaspedalen i bott och nu är det inte långt kvar innan min semester/föräldraledighet är slut. Det har varit en lång sommar eftersom vi satte igång med utflykter, resor och aktiviteter långt innan semestern inleddes. Jag hade gärna hunnit hitta på fler saker men ibland är det också bra att landa hemma och inte ha så mycket planerat.

Barnen har äntligen, de senaste dagarna, förstått det här med sommarlov och har börjat sova längre än 05.45, inte haft bråttom ut och vi har kunnat ta dagarna i lite lugnare takt. Fler timmar än vanligt har ägnats hemma i trädgården, på gatan eller i närområdet med barnen lekandes med vänner eller varandra. Ganska mycket tid ägnar de fortfarande åt att bråka med varandra men det hör ju till syskonskapet.

Mitt i detta har barnen blivit äldre, det blir de hela tiden såklart men det är just nu det märks. Jag har fruktat att de ska bli äldre, att de ska börja röra sig utan att min blick är fäst på dem varenda sekund. Katastroftankar och kontrollbehov måste få stå åt sidan för deras utveckling och med hjärtat i halsgropen har jag sett hur de hand i hand begett sig iväg till lekparken ensamma, stolta och stora.

Med de två lite äldre barnen och semestern som går mot sitt slut tar också en period i mitt liv slut. Jag har varit den förälder som varit hemma mest med barnen, så kommer det inte vara längre. Jag är nog inte riktigt redo i hjärtat för det men jag vet att är det är dags nu. Än är det en stund kvar av sommaren, men min semester närmar sig slutet och framtiden väntar.