BoostCamp TanumStrand 2017 med womsa

januari 29, 2017 5 av momentsbymary

 

Boostcamp, vad betyder egentligen det? Att få en boost här och nu av ett slag? Det låter härligt och det behöver vi nog alla. I helgen har jag varit på boostcamp på Tanumstrand med ett gäng från womsa och blivit boostad, inte bara här och nu utan också för framtiden. En riktig boost är inget som ger energi tillfälligt, den håller i sig, som att tanka full tank och även få ett besinkort laddat till max. Nu är det inte reservtanken som gäller längre!

Vi kom till Tanumstrand tidigt på eftermiddagen och jag som inte varit där förut blev härligt imponerad av de underbara omgivningarna. Västkusten är verkligen något extra med havet och klipporna och det där speciella ljuset. Jag och Jenny checkade in på vårat fina rum och möttes av en hel del trevliga överraskningar. Sedan var det dags att köra igång. Gänget från womsa samlades och Aja och Sarianne gav oss ett hjärtligt välkomnande. Vad de också bjöd på var en riktig överraskning i form av beskedet att vi som Team womsa ska få springa ett par lopp i år och det första blir halvmaran Göteborgsvarvet. Ni vet loppet som inte bara är en löparutmaning utan en folkfest, jag blev otroligt glad. Nu har jag ett konkret mål med löpträningen och detta träningsboostcamp blev inte bara en boost utan början på en härlig löparresa mot ett utmanande mål. Gissa om humöret var på topp efter denna överraskning, jag dansade liksom fram när vi tog oss till helgens första pass.

Vi fick träffa dom andra deltagarna och instruktörerna för helgen presenterades. Jag måste säga att jag är imponerad över ledarna och deras positiva energi, glädje, engagemang och förmåga att peppa. Där har Tanumstrand verkligen lyckats få ihop ett superbra gäng. Tyvärr kunde jag inte vara med på hela passet på grund av resterna från min foglossning men jag vet att det var ett roligt och fartfyllt pass, själv gav jag mig ut på en löprunda.

Efter detta inledande pass svidade vi om och gick ner för att njuta av en välkomstskål och efterföljande middag i form av en underbart god skaldjursbuffé. Jag och Aja kan ha varit de två som åt mest av alla på restaurangen den kvällen. Skaldjur är helt klart en favorit och är man på kusten blir det ju faktiskt ännu godare på något sätt.

Mätta, belåtna och mycket peppade för morgondagens träning intog vi våra sköna sängar och jag tror att det sista jag sa var ”Jag ska springa Göteborgsvarvet”. Jag somnade med ett stort leende på läpparna.

Lördag morgon klev vi upp tidigt. Det fanns en hel massa pass att välja mellan på dagarna men jag hade bestämt mig för att möta dagen från SPA:t som jag hört skulle vara något alldeles särskilt. Det stämde, Tanumstrands SPA är ett av de allra bästa jag varit på. I mörkret klockan sju klev vi i utomhusbubbelpoolen och inväntade dagens ljus.

Så kom dagen och havets magiska ljus. Jag fick en fotoidé och Aja var underbart snabb att haka på. Vi gick ner till havet, testade lite grejer och tog dessutom ett fotbad i havet. Vattnet var verkligen vackert lockande, men iskallt.

Efteråt värmde vi oss på de varma hällarna inne på spat och gick sedan ner och åt en god frukost. Nu var vi laddade för en dag av träning.

Vi är ju alla olika i vår träningstyp, gillar olika aktiviteter, upplägg, intensitet och mängd. Under helgen fanns en mängd olika pass att välja på och här hade verkligen Tanumstrand lyckats få till en bra kombination av aktiviteter. Jag är framförallt en utomhusmänniska och tränar helst ute. Själva upplevelsen av naturen tycker jag ger träningen en extra dimension, därför valde jag många utomhuspass denna helg. Miljöerna kring Tanumstrand är slående vackra och att träna där var verkligen som balsam för själen.

Vi var laddade och träningen satte igång.

Mitt första pass var ”Alla kan träna”, ett härligt pass med mycket löpning och löpskolning med duktiga, positiva och peppande ledare. Det var inget slött pass kan jag lova, löpskolning, löpstyrka och löpning i ett, inga stilla stunder. Lite lätt läskigt var att jag fick visa en övning för hela gruppen, mångsteg. Jag svarade nämligen ”ja” på frågan om någon hade hållit på med friidrott. 20 år efter avslutad karriär satt inte mångstaget perfekt men det är egentligen fantastiskt vilket minne kroppen har för det satt ändå till 80% vilket inte är illa. En boost för mig faktiskt. Extra roligt är att i slutet av passet när vi skulle ösa på allt vi kunde i löpningen kände jag en härlig kroppskontroll trots hög fart som jag inte känt på de där 20 åren och jag tror faktiskt att det har att göra med det intensiva löpskolningspasset, jag lärde mig finna tillbaka till den rätta känslan i kroppen. Från det här passet tar jag med mig extra mycket inspiration för träningen hemma.

Strax efter löpningen gav vi oss vidare på nästa aktivitet som jag bara älskade. I lag fick vi ge oss ut på en bana med ett antal kontroller utmärkta i en app som vi skulle plocka i valfri turordning. Varje kontroll innehöll en uppgift, frågor, utmaningar och övningar. Det var så roligt och vårat lag (jag, Kristin och Nettan) gick all in. Vi lyckades hinna med alla kontroller under den timman vi höll på och vissa grejade saker vi kanske inte trott om oss själva innan. Vi hade ett fantastiskt lagarbete att tacka för det. Under passet lyckades vi få med ett gäng kilometer löpträning inför Göteborgsvarvet med.

Efter dryga två timmars springande ute var det skönt att komma in och fylla på med energi. En god lunchbuffé och snack om förmiddagens pass och föreläsningar var precis vad vi behövde. Det var så roligt att höra vad de andra gjort och också få dela med sig av sitt eget.

Eftermiddagen inleddes med ett härligt tufft crossfitpass med Karl Dyall, vilken energispridare. Här sågs inga hinder, bara massa möjligheter. Det var verkligen roligt men tufft, tufft, tufft. Det sved i musklerna när vi gick vidare för smoothie och snabbt bytte om för nästa pass utomhus, Fire & Ice. Vi visste inte alls vad det innebar men det visade sig vara en lagstafett med många utmanande inslag. Vi sju womsatjejer som var med fick förstärkning av två mycket trevliga tjejer och tillsammans fick vi en svettig, flåsig, svidande och skrattfylld timme. Vi sprang, kravlade, stod i plankan, gjorde hinderbana, gick kräftgång, sprang ännu mer…. ja ni vet, slet som sjutton och hejade på varandra hela tiden. Vilken otrolig energi och laganda vi hade och ledarna förstärkte den med sitt peppande. Passet hade börjat i skymningen men när vi var klara var det mörkt och ett bål hade tänts. Hela passet avslutades med att vi dansade i en stor ring runt bålet, magiskt.

Vårat lag men med Karl Dyall på min plats


Hur avslutar man en sådan här härligt svettig dag? Jo, jag och Kristin gick ner till bryggorna för att testa banya, sibirisk tältbastu. Kroppen bultade och värkte, jag älskade det. Vi kom fram till bastun och jag hoppade ner i havet, kort därefter var det Kristins tur. Inne bastun värmde vi oss och när dom andra hörde att vi badat testade dom också det. Snart var bastun fylld med glada vinterbadare.

Nu behövde vi fylla på med energi. Jag längtade efter middag och i väntan på den piffade vi upp oss, umgicks och skrattade. På restaurangen åt vi en trerätters och vid 23-tiden valde jag att gå och lägga mig. Kroppen behövde vila och sängen var otroligt lockande.

Förrätten var bäst denna kväll, ljuvligt god jordärtskockspuré

På natten vaknade jag med muskler som brann. Det blir ju lätt så när man tränat mycket och intensivt. Jag kände igen känslan och lät det bara vara, jag tänkte att imorgon kommer jag nog inte ur sängen. Men morgonen kom och det var inte så svårt att ta sig upp som jag trodde det skulle vara. Yogakläder åkte på och sedan var det bara att skynda sig till passet.

Aldrig har soft yoga känts så krävande. Varenda rörelse gjorde ont, saker jag vet inte känns annars. Muklerna var verkligen mörbultade och jag märkte att jag hade stora blåmärken på låren efter lördagens hinderbana. Under passet avtog smärtan och stelheten lite, blåmärkena får jag såklart leva med lite längre som en souvenir från en härlig helg. Det var väldigt skönt med yoga denna morgon och jag tror att det var precis det kroppen behövde.

Härligt när nya byxorna från Hangmatta matchar rummet.

Efter yogan gick jag vidare till spat och njöt en stund, hittade på ett fotobus med Aja och Sarianne och sedan väntade frukostbuffé. Jag måste säga att frukosten på Tanumstrand var väldigt bra och tur är det för just frukosten är det målet mat jag tycker är viktigast. Här grundar jag dagen helt enkelt.

Av respekt för min sedan länge tillbaka trasiga axel och en längtan efter att se mer av omgivningarna valde jag och Aja att träna lite anpassat ute denna förmiddag. Vi var friskt påhejjade av Sarianne och mitt under passet började det snöa. Det blev en hel del skratt, vilket kändes i magmusklerna som var hyfsat möra.

Efter träning kommer mat och vi fick en superp brunch serverad. Här följer några bilder från efterrättsbordet…. och japp, jag åt bara med ögonen. Fortfarande inget socker för min del.

Med mätta magar och ömma kroppar packade vi ihop våra saker, fyllde bilarna och samlades för att säga hejda för denna gång. Egentligen var det ett pass till kvar men vi behövde komma hem tidigt och hoppade därför över det. Det kändes sorgligt att lämna varandra och det fina Tanumstrand, samtidigt kunde vi alla konstatera att det hade varit en underbart bra helg, svårslagen på många sätt. Glädjen över att fått vara med på detta fanns hos alla. Med oss fick vi massa inspiration och kunskap för träning hemma. Jag känner att jag är redo att skriva upp min träning ett snäpp och vissa önsingar och aktiviteter kommer jag börja köra på mina pass.

I fredags fick vi veta att vi skulle springa Göteborgsvarbet. Vissa av oss tvekade kanske över sin chans att klara loppet. Efter att ha sett hur alla deltagare på boostcampen överträffat vad det trott sig klara gång på gång och framförallt sett styrkan vi i vad vårt team kan ge varandra tvekar jag inte en sekund på att vi alla kommer ta oss i mål. Magiskt!!!!

Jenny, Angelica, Nettan, Anna, Aja och Kristin…. Sarianne lyser med sin frånvaro just i denna stund

Att dela glädje, upplevelser och erfarenheter med andra människor är något som får mig att känna att livet blir större, mer värdefullt och bättre. Denna helg har handlat mycket om det. Jag har fått göra det jag älskar tillsammans med andra männiksor. Jag har fått dela den där underbara upplevelsen av att tänja sina gränser, ta sig utanför ramarna, klara utmaningar och dela intressen. När man brinner för samma saker kan man ha hur roligt som helst och klara betydligt mer än man anar. Visst är det så att vi i team womsa inte brinner för precis samma saker hela tiden, men i gruppen finns människor som var och en bär på något intresse som även jag har. Tillsammans fyller de en stor del av mina ”lekkamratsbehov”. Det handlar inte bara om träning nu utan även andra intressen, Ajas underbara sätt att genast förstå mig när jag har en tokig fotograferingsidé är ett typiskt exempel på det. Denna helg har jag fått leva ut så mycket av det som är Maria, det kommer jag leva på länge eller snarare, det får mig att leva ännu mer. Vilken träningboost, vänskapsboost, egoboost, glädjeboost, energiboost och framförallt livsboost. Nu ska jag gå och lägga mig, varenda del av kroppen värker efter träningen, utom hjärtat, det är bara varmt och där bär jag med mig känslan av att få umgås med underbara vänner, på en underbar plats med underbara aktiviteter. Tack womsa och Tanumstrand för en helg som uppfyllde alla önskningar jag någonsin kunnat ha!