Barndomsminnen och framtidsdrömmar
Julafton 2013 var Filurens allra första, det var därmed min första jul som förälder. Något jag minns särskilt från denna jul är att det fanns ett paket från tomten, eller möjligtvis min mamma, som var till både mig och Filuren. Jag blev såklart fundersam över vad det kunde gömma sig i paketet som vi båda skulle ha glädje av, jag och min 8 månaders son. När jag öppnade paketet blev jag väldigt rörd och det blir jag fortfarande när jag tänker på det. Paketet innehöll något som bar på minnen från barndomen och samtidigt drömmar om framtiden. Under pappret fanns ett bak-set med små formar och en kavel, för att vi skulle kunna baka ihop.
Jag längtar efter att baka tillsammans med Filuren
Jag har många och goda minnen från när jag var liten och var med mamma i köket. Det hette att jag ”hjälpte till” när jag mätte upp ingredienser, rullade ojämna bullar och tryckte på knappen på en eller annan apparat. Idag förstår jag ju att det hade gått mycket snabbare utan mig, men jag förstår också att när man har barn är ”hjälpa till” detsamma som att barnen inte förstör och inte är för mycket i vägen.
Jag och min storebror bakar. Jag var inte ännu två år på bilden
Att få vara med i köket och laga mat och baka var nyttigt för mig. Köket blev en välkänd plats, jag lärde mig saker, framförallt lärde jag mig att det inte var farligt att prova sig fram. Att våga testa saker och att ha fantasi tror jag är viktigt för att trivas riktigt bra i köket. Jag äskar att laga mat och baka idag. Jag anser inte att jag är särskilt duktig men jag begränsar mig inte av att tro att jag inte kommer klara saker. Jag testar helt enkelt till skillnad från andra plan i livet där jag är alldeles för feg.
Eftersom jag själv har så fina minnen från köket och då jag trivs väldigt mycket med att baka är det nog inte så konstigt att jag drömmer om att ha med mig mitt barn i köket och ”hjälpas åt”. Lustigt nog är det så att Filuren som är så otroligt pappig är mer intresserad av mig än sin pappa när jag befinner mig i köket och bakar och lagar mat. Då står han och sträcker armarna uppåt och vill bli buren och se allt jag gör, vilket inte alltid är praktiskt men ändå kan jag inte låta bli att njuta av hans intresse. Jag längtar till den dagen han kan vara med och ”hjälpa till” och nu känns det som den dagen inte är så långt borta. Den fina julklappen kommer komma till användning, även om det inte är dags riktigt än. Men kanske, kanske kommer Filuren sitta där med kaveln i hand och härma mig vid vinterns peppakakasbak, precis som jag gjorde med min mamma och storebror när jag var liten. Redan idag kommer han springandes med ”Sju sorters kakor” i handen och pekar på bilderna och säger ”kaka”.
Just nu har Den tvetydiga mamman en tävling där man kan vinna ett bokpaket. När jag såg tävlingen tänkte jag direkt att denna, till skillnad från många andra tävlingar vill jag verkligen vara med i. Böckerna handlar nämligen om bagaren Bobo och jag måste erkänna att hur mycket jag än sagt att jag vill att mina barn minsann ska välja sina intressen själva, så vill jag gärna att Filuren och kommande syskon kommer hänga med mig i köket och ”hjälpa till”. Jag vill gärna väcka deras intresse genom att läsa om bagaren Bobo för dem. De här böckerna ska in i lilla Filurens bibliotek på ett eller annat sätt, det känns liksom som en själklarhet att de ska finnas där. Tänk att få sitta med sitt barn i knät och titta i böckerna och prata om något man själv älskar att göra och som barnet förhoppningsvis kommer älska att göra tillsammans med mig.