Att leva är ett äventyr – äventyr är att leva
”Det du inte har testat innan 25 kommer du aldrig att testa”, det var en äldre och enligt henne själv, klok, kollega som sa aå till mig för ett antal år sedan. Saken är den att jag hade redan fyllt 25 då, så jag hade kunnat bara acceptera läget och sluta testa nya saker. Hur skulle det vara att leva så? Bara göra det man känner till, att befinna sig inom sin tygghetszon för alltid?
I fredags, 37 år gammal klev jag in i en ishall, absolut inte för första gången, men det var första gången jag gick in i ett ishockeomklädningsrum, med hyllor fulla av utrustning och kläder. Det var första gången jag satte på mig full ishockeymundering och framförallt första gången jag halkade ut på isen och spelade en hockeymatch. Likt bambi hasade jag hit och dit, att ha ett par skridskor för 5000 kronor på fötterna gjorde mig tyvärr inte till ett proffs. Jag svettades, skrattade, flög i sargen, jagade en puck, lyckades stöta i den ibland, svettades mer och skrattade ännu mer. Matchen var slut alldeles för fort. I ett lyckorus åkte jag hem, jag är uppenbarligen värdelös på hockey men jag älskade upplevelsen. Jag lever fortfarande med det ruset i kroppen.
När jag fick veta att det varje år spelades en hockeymatch på jobbet fanns inte någonsin tanken att inte vara med. Deltagandet var frivilligt, men det går inte att tacka nej till en sådan chans. Hur ofta har man möjlighet att få låna all utrustning och spela en ishockeymatch? Det var länge sedan jag var 25 år, sedan dess har jag testat en massa nya saker, jag vet ungefär vad jag gillar och det handlar i regel om olika fysiska aktiviteter eller utmaningar. Jag har hunnit börjat med cykling, på landsväg och i skog. Jag har lärt mig orientering och till och med tävlat i det, jag har deltagit i multisporttävlingar och genomfört en svensk klassiker. Jag har gjort hela tjejklassikern på en dag, har provat aktiviteter jag inte ens visste fanns innan jag var 25 år. Vad jag gjorde efter 25 var inte att sluta testa nya saker, jag började snarare ta de chanser som gavs till nya upplevelser och erfarenheter. Jag slutade vara så osäker på mig själv, tänkte mer på att vinsten är att ha kul snarare än att prestera. Hade någon get mig listan på saker ovanför innan jag blev 25 skulle jag aldrig tro att det var jag som skulle testa dom.
Jag får ett rus av att testa nya saker, eller genomföra en utmaning. Jag vet att jag inte är en bättre människa för att jag kanske fixar den saken. Vinsten ligger inom mig, jag får utvecklas, jag får överraska mig själv och göra saker jag aldrig trott om mig själv. Jag får tänja mina gränser och jag kan lämna trygghetszonen och tassa ut i det okända så att min lilla värld utvidgas. Jag älskar när livet liksom växer, när jag växer, får fler möjligheter att välja mellan. Jag älskar tryggheten, det lugna livet med familjen, huset, vardagen, men i den vardagen vill jag ibland njuta av ruset, glädje av att våga anta en ny utmaning, stor som liten.
Utan äventyret och utmaningen skulle jag stå stilla. Jag tror inte jag hade gillat det, det är ju nästan som att sluta leva. Det är nog emot min och de allra flesta männsikors natur. Vi behöver utvecklingen, vi behöver komma utanför trygghetszonnen och känna världen liksom svaja till lite under fötterna ibland. Utan svajet är det svårt att uppskatta den stabila vardagen fullt ut. Välkomna äventyret och utmaningarna. Försök att se och ta de chanser som ges. Jag ska jobba på att bli ännu bättre på det. Det blev några lugna år när vi blev föräldrar, den stora utmnaingen var just det, föräldraskapet, och det fanns liksom inte utrymme för så många andra utmaningar. Nu känner jag att det är dags för fler äventyr igen.
Jag tror inte tomten dyker upp med särskilt mycket materiella ting till mig i år, men det är inte heller det jag önskar mig. Jag hoppas att han däremot kommer med ett 2017 fullt av möjligheter till äventyr och spännande utmaningar. Jag välkomnar äventyret, det får mig att leva ännu mer.
Nedan, ett smakprov på små och lite större nya erfarenheter och äventyr från året som gått.
SUP – stand up paddleboard, det ser lättare ut än vad det är. Det är jätteskoj, men lite trixigt och det är otroligt bra träning. Jag hade träningsvärk en vecka, har du inte testat det så gör det. Det är verkligen en härlig upplevelse.
Snövandring på fjället. Det här var en lite galen idé jag fick när jag var i Sälen nyligen, jag skulle vandra på fjället trots snötäcket utan snöskor. Jag var ensam så det blev en upplevelse jag inte fick dela med någon, min egen. Jag kämpade, svettades, flåsade, fick se veckra vintervyer och jag fixade efter ett gäng timmar en vandring som verkligen var en utmaning. Det var faktiskt nära att jag vände redan efter tre steg, men jag är välidgt glad att jag inte gjorde det. Förmodligen 2016 års mest krävande fysiska aktivitet.
Glaciärvandring på Svalbard, förmodligen årets läskigaste aktivitet. Hela resan ver ett äventyr och med tanke på min flygrädsla och ovanan att lämna barnen även en enorm utmnaing. Det är bland det bästa jag gjort i livet och jag vet att jag måste tillbaka, få uppleva mer.
Fredagens hockey, det om något får räknas som en utmaning. Det är ju egentligen itne något särskilt krävand fysiskt om man inte vill men jag bestämde mig för att hänga med på denna grej, men kollegor jag ännu inte känner, elever jag ännu inte känner, jag är tyvärr ovan att åka skridskor och inte speciellt duktig. Jag utmanade mig själv, jag vågade köra en bambi och jag tror att jag lyckades komma någon kollega närmre på köpet. Bara vinster och jag mådde fantastiskt bra där i mitt underställ efteråt. Inte konstigt att jag svävade hela vägen hem.