Vilken sorts cykel ska du köpa – Saker att tänka på innan cykelinköp
Funderar du på att börja cykla eller cykla mer? Vad roligt, då har du valt en motionsform som garanterat ger både träning och härliga upplevelser. Cykling är en motionsform som kan se ut på många sätt. Du kan cykla snabbt, långsamt, långt, kort, intervaller, fartlek, backintervaller, utförscykling, teknisk cykling över hinder (såväl naturliga som arrangerade), du kan cykla i banor eller längs leder eller bara där lusten faller på. Du kan cykla på platta asfaltvägar, på blankt golv i velodrom, längs steniga stigar med rötter eller utför bergiga branter och grusiga skogsvägar. Innan du köper din cykel är det bra att fundera på hur du vill cykla, för det avgör vilken typ av cykel du ska välja.
Breda eller smala däck?
Bredden på däcken bestäms efter var du tänker cykla. Underlag som är platt som tex fin asfalt funkar bra med tunna däck med lite mönster som ger mindre friktion. Det krävs mindre energi att föra cykeln framåt på så sätt. När det istället är rörigt underlag, kanske grus, sten och rötter behövs bredare däck med större mönster för att få ett bra grepp och även dämpa och ”jämna ut” underlagets skillnader. Hur mycket luft det finns i däcken påverkar såklart också cyklingen. Cyklar med mycket luft i däcken rullar fint på asfalt meden mindre luft i däcken gör att cykeln går jämnare på ett ojämnt underlag och du får bättre grepp. Ett däck har ett ett spann inom vilket lufttrycket bör vara. För hårt pumpade däck riskerar att sprängas, med för löst pumpade riskerar du att få genomslag och därmed punka. Så vi säger såhär – smala hårt pumpade däck för hög fart på platt underlag, breda mindre pumpade för bra fäste på rörigt underlag, och sedan finns massa lösningar däremellan beroende på var du ska köra. Kanske har du sett Fatbike? En cykel med väldigt stora däck som tar sig fram på väldigt speciella underlag. På vintern på isiga underlag kan dubbdäck vara ett klokt val.
Dämpning eller inte?
Ska du cykla på platten och inte skumpa över ojämnheter behöver du ingen dämpning. En stabilare cykel ger mer fart. Ska du däremot ge dig ut i skogen är dämpning bra och framförallt där fram. En cykel med dämpning fram men inte bak brukar kallas hardtail. Många dämpare har funktionen att du kan man om du ska ha den på eller ej, dvs om den ska dämpa eller inte. Vad är bra med det? Jo om man tex är ute och cyklar på en stig med rötter och gupp vill man såklart ha dämparen på så att man slipper delar av skakigheten och ryckigheten eller känslan av att cykeln studsar omkring. Kommer man sedan ut på en ganska platt grusväg eller asfaltväg kanske man vill kunna få så bra fart som möjligt och det får man om det inte är dämpning på cykeln, alltså slår man av dämparen. Dämpare bak då? Ja en fulldämpad cykel används till riktigt rörig cykling, lite endurostuk eller downhill. De ger ett härligt gung, mycket dämpning men kanske inte är cykeln som du ska välja om du vill ha fart på platten.
Ramen och styret?
Ramar finns i olika storlekar. Det är viktigt att du hittar den rätta för dig och för bästa resultat provar man därför ut cykel precis som man gör med skor eller kläder. Ramar har förutom olika storlek även olika dimensioner som påverkar hur upprätt/framåtlutat man sitter. Vill du cykla mer ”racigt” eller inte? Ramar tillverkas av olika material som stål, aluminium och kolfiber. De görs olika tjocka och här kan man säga att bredden på ramen många gånger följer med bredden på däcken. På platt, snabbt underlag har man i regel en cykel med smal ram och lite luftmotstånd. Dessa ramar behöver inte tåla samma utmaningar som de på en cykel som körs i skogen. En cykel med lättare ram är enklare att hantera men det kostar mer.
Vilket styre man ska ha beror också det på hur man tänker cykla. En styre med ”bockstyre” är för framåtlutad cykling i hög fart. På bockstyret kan du hålla händerna olika vilket kan ge en skön variation. De sitter på ladsvägscyklar men även på crossar, båda sorten gjorda för hög fart men i lite olika miljöer. Ett rakt styre passar många bäst och det kan man variera på lite olika sätt. Här finns olika breda styren och i ändarna kan man sätta ”bar ends” som gör att du kan variera hur du håller styret.
Hur många växlar ska man ha?
Hur många växlar man ska ha är ett ständigt diskuterat ämne inom cykling och jag skulle säga att det är du själv som avgör det. Är du hipp och kör med en växel kommer du kanske inte kunna trampa överallt där du annars tänkt trampa, det blir en annan form av cykling. Med fler växlar kan du anpassa växlarna så att du trampar lika många varv per minut oavsett om det går uppför eller utför. Det är bra att ha växlar i ett spann som gör att du kan ta dig fram både när det lutar starkt uppför och när du ska cykla riktigt snabbt i utförslut. Det ska täcka hela din cykling. Men som sagt, det är en smaksak hur många växlar du har och hur de är uppdelade på framklinga och bakre kassett.
Pedalerna?
Pedaler på cykel är en historia för sig. Väljer man att börja cykla som träning är det vanligt att man börjar använda pedaler där man fäster skorna och på så sätt går mer av kraften från kroppen ut i cykeln. Cyklar man på rörigt underlag minskar risken att tappa greppet om pedalen mycket eftersom foten sitter fastspänd. Denna sortens pedal gör det även möjligt att trampa rundtramp, dvs inte bara trampa neråt för att få kraft fram utan även dra foten uppåt, hela varvet gest kraft för cykeln att driva framåt. Det kan vara läskigt att sitta fast i pedalen och det är inte ovanligt att man råkar trilla omkull någon gång men när man vant sig är det en helt annan känsla än med pedaler som skon inte sitter fast vid.
Det finns kombipedaler, då är ena sidan sådan att man kan använda den utan att skon sitter fast och andra sidan har ett fäste för sko. Denna pedal ger möjlighet att använda cykeln både med cykelskor och med vanliga skor, svagheten med pedalen är att den bara har en sida för vardera användningsområde vilket gör att man ibland får lägga extra tid att sätta foten på rätt sida. Pedaler är inget man måste ta ställning till för alltid vid cykelinköp, välj en sort du tror blir bra. Du byter lätt om du vill köra med en annan sort.
Priset?
En cykel kan köpas billig begagnad och svindyr ny. Det finns egentligen inte någon gräns för hur mycket en cykel kan kosta. Vill man börja cykla och tror sig faktiskt lägga ner en del tid på det är det klokt att gå upp ett snäpp i pris jämfört med de allra billigaste. Kvalitet hör till viss del ihop med priset och vill du ha en cykel som inte är för tung, inte rostar, där inte komponenterna riskerar att gå sönder onödigt lätt är det klokt att dels läsa på om cykeln men också lägga ett lite högre belopp. Kolla runt lite i olika butiker, kläm och känn, lyft och testcykla. Kolla upp så kallade ”instegscyklar”, bra cyklar som passar den som börjar med motionsformen. Det finns mycket tips på nätet. Fastnar du för sporten kommer du kanske köpa en mer avancerad cykel med tiden. Då har du en bra cykel att sälja vidare begagnat.
Finns den ultimata cykeln som passar mina behov?
Det beror på hur du tänkt cykla enligt mig. Vill de enbart susa fram på asfalt så finns den, vill du enbart skumpa runt på grusväg finns den, men vill du variera dig kanske det är så att du får börja med en cykel som passar det ena perfekt och senare köpa en annan cykel för den andra aktiviteten, alternativt köpa en cykel som passar halvbra på flera områden, tex en hybrid. En hybrid är en cykel som du kan anpassa lite efter användningsområde och är ett slags mellanting mellan olika sorters cyklar. För min del, som tycker om olika former av cykling började det med en hybrid som med tiden kompletterades med en landsvägscykel, en mountainbike och en tantcykel och de fyra cyklarna användes flitigt allihopa men vid olika tillfällen.