Ett besök i en riktig spökstad – Pyramiden

Det är Halloween idag och vad passar bättre än att berätta om vårt besök i en riktig spökstad under vår resa till Svalbard, Pyramiden. Att besöka Pyramiden var nog det jag längtade mest efter innan vi reste till Svalbard. Jag hade googlat, kollat på youtube och läst i timmar om denna spökstad.

Redan som liten var jag fascinerad av övergivna platser, lämningar av ett liv som varit. I stugan brukade vi barn kika in på platser, kanske inte alltid avsedda för barn att besöka och jag funderade alltid över gamla saker jag såg. Gamla skor fick mig att fundera över vem som burit dom, vad hade den personen levt för vli, var fanns den nu? När jag blev äldre blev jag fast för detta igen, framförallt efter att ha surfat in på denna hemsida.

Det kanske inte är så konstigt att jag blev väldigt nyfiken när jag läste i programmet för resan att vi skulle besöka en övergiven Rysk gruvstad. Jag fick flashbacks från en resa till fd östtyskland när jag gick på gymnasiet och såg by efter by som stod öde. De hade tömts när muren föll, jag hade velat besöka dom. Nu skulle jag få besöka en sådan rysk stad, men på Svalbard.

Pyramiden grundades från början av svenskar, det var en plats med ett hus i forskningssyfte. platsen fick sitt namn av ett pyramidformat berg bredvid. Med tiden blev det ryskt/sovjetiskt och de började bedriva gruvnäring där. Som mest bodde det 1200 personer i Pyramiden som var ett blomstrande samhälle med ett stort kulturhus, inomhusbad, idrottsarenor mm. Att få jobba här som sovjetisk gruvarbetare var en dröm eftersom förhållandena och lönerna var förhållandevis bra. Varje år sökte 10.000 personer arbete i Pyramiden. Med tiden gick det lite sämre för gruvnäringen, några arbetare skickades hem. 1996 (tror jag det var) flög ett plan med 141 personer rätt in i en bergvägg vid landning på Svalbard. De omkomna förutom besättningen var gruvarbetare från Pyramiden. I slutet av 90-talet stängdes gruvorna vid Pyramiden och alla som bodde där skickades hem. Staden blev helt tom och öde.

Efter ungefär 10 år såg ryssarna ett intresse i att ändå ha koll på Pyramiden (varför kan man fundera på). Enligt vår guide var det för att se till att staden inte förfaller eller används av andra stater och för att dra in pengar på turism. Från början hade man 2 personer på plats som numera ökat till ca 10 beroende på årstid. Tänk er att vara 10 personer på en plats där det en gång bodde 1200. Det måste vara spöklikt.

Pyramiden ligger långt från andra bosättningar, det ligger där öde och i stort sett tomt. Staden förfaller men det går inte så fort. I permafrostens land håller sig saker ganska bra och att vandra omkring var en för mig drömsk upplevelse. Tyvärr gick tiden för fort, jag hann inte fotografera, tänka, njuta och se det jag ville. Guiderna var noga med att vi inte skulle försvinna för många meter ifrån dom. Jag skulle lätt kunna vara där en vecka, nu fick jag ett par timmar i bara vissa delar av staden.

Det finns faktiskt ett hotell man kan bo på i Pyramiden, jag vet inte om det skulle locka. Känslan är att det är nåt fuffens på gång i Pyramiden, det har spekulerats i att ryssarna håller på med mer än turistnäring. Vad vi turister får se av pyramiden är bara en väldigt liten del och dessutom får man bara besök tre hus på insidan. Själv funderar jag på om man skulle kunna sova gott på denna plats där det (om spöken existerar) garanterat finns många osaliga själar efter gruvolyckor, flygplanskrascher och annat. Spöken eller ej så är Pyramiden en fantastisk plats, om än inte ofarlig. Här är det inte ett steg utan vapen som gäller då det inte är helt ovanligt att man får besök av isbjörnar.

Några bilder från pyramiden.

Bilderna ovan är från inloppet och hamnen. Jag blev direkt förvånad över att det var såpass mycket färg på den stad jag tänkt mig som gråaktig. Kanske är det typiskt ryskt med mycket färg. Man såg att lager efter lager målats på vissa saker. Helt klart ville man att Pyramiden skulle lysa upp i Svalbards karga landskap.

Vår guide Sasha. Pyramidenskylten överst på svenska och ryska.

Flygplatsen överst med det gula trähuset och vad jag förstår ett tegelbruk underst. Husen i pyramiden varierade verkligen i utseende och utförande. De var inte särskilt lika husen i Longyerbyen vilket inte är konstigt då den är norsk och Pyramiden var sovjetisk.

Fler hus och fler variationer i utseenden. På bilden längst ner syns gruvnäringen som var anledningen till hela staden.

Mer färg, överallt fanns färggranna dekorationsmålningar.

De mest centrala delarna av Pyramiden också de som verkar vara bäst bevarade (tyvärr). Det fanns så många hus vi aldrig fick se och det var egentlige de jag hade velat kolla närmre på, de spöklika som såg ordentligt övergivna ut. Längst ner en konstutställning, den börjar bli lite medfaren.

Det kändes minst sagt spöklikt att på denna avlägsna och övergivna plats finna en lekpark. Hur tror ni det låter här när vinden viner?

Bilder från insidan av kulturhuset kommer komma i ett senare inlägg…. jag kommer resa tillbaka, det är något som är säkert!