Besvikelsen

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Ibland kan jag bli så enormt besviken och frustrerad när grejer jag planerat och sett fram emot inte blir av. Ikväll var en sådan kväll. Jag vet att det är ett litet och säkert värdsligt problem men för mig kändes det riktigt trist.

Jag har tänkt länge på att försöka lära mig Photoshop. Jag kan ingenting. Jag har funderat på att börja fotografera i RAW och lära mig redigera bilderna på ett bra sätt. Tyvärr känns det så stort, skrämmande och tidsödande. Jag har skjutit på det men när jag fick en arbetsdator med Photoshop i kände jag att det var ett tecken på att nu ska jag lära mig.

Min tid är verklige begränsad. När barnen är vakna är aldrig datorn på. På kvällarna har jag min chans att göra saker jag vill och behöver. Idag strax innan lilla F slutade förskolan bestämde jag att jag skulle ta några bilder i både jpeg och RAW så att jag skulle ha något att jobba med ikväll, för idag skulle bli dagen jag började känna på Photoshop.

Jag drog på lillan hennes nya klänning/kofta som mormor stickat. Hon var trött och ville ha en nalle. På vägen till förskolan tog jag en liten omväg, kollade efter en bra plats att parkera på. När jag hittade en parkeringsmöjlighet gick vi ur och under två minuter knäppte jag några bilder. Sedan åkte vi och hämtade brorsan.

Efter en dag då jag varit extremt pedagogisk och precis sådär läskigt perfekt med tidernas tålamod, förståelse och fantasi där barnen verkligen fått all min fokus hela tiden längtade jag efter att sätta mig vid datorn och äntligen ta tag i det där med att börja lära mig något jag vill kunna…. då somnar inte lilla F. Tiden gick… och gick…. och jag höll mig lugn men tårarna brände faktiskt bakom ögonlocken. Ibland är tiden i lugn och ro för sig själv så där extra viktig att den känns livsnödvändig för mig. Idag var det en sådan dag.

Till slut somnade lilla F, allt för nära inpå natten. Nu blir det inget Photoshop för mig. Jag får börja min resa av lärande en annan dag. Jag kan konstatera att jag inte hann något av det jag behövt och velat ikväll, men idag lyckades jag faktiskt vara en grymt bra mamma vilket det inte känns som alla dagar.

Kram på er!