2016 var mitt år

Så är det, 2016 var mitt år, helt klart. Vad betyder då det? Lyckades jag extra bra på någon front, gick allt bara bra, var jag ständigt lycklig, var varje steg lätt? Nej så enkelt är inte livet, så fungerar det inte. Men 2016 var året jag gav till mig själv.

Jul och nyårshelgen 2015 var ett helvete, jag gick med tårar i ögonen, oro och ångest bubblande i magen och det följde med en bra bit på det nya året. Vissa saker kan man inte rå över men de kan ju påverka en enormt mycket ändå, eller kanske just därför. Just vid förra nyår vägrade jag skåla in det nya året, det var verkligen inte läge för det. Jag var rädd att den situationen vi befann oss i vid årsskiftet skulle sätta ribban för 2016 som ett riktigt skitår.

I början av januari sa jag till mig själv ”Maria, ska livet fungera gäller det att prioritera sig själv, familjen” och jag gav året till mig själv som ett år där jag i större utsträckning skulle följa mitt hjärta, göra om ”måsten” till ”borden” och ”borden” till saker jag ”kanske kommer göra” om de verkligen är viktiga. Många gånger är de krav man ställer på sig själv onödigt höga. Jag införde den medvetna vilan i livet, stunder då jag gjorde nåt vilsamt med medvetenhet. 

Jag lät mig gå in i mig själv, spendera mer tid ensam, låta kontakten med vänner avta i perioder när jag inte orkade. Det gjorde kanske att vissa relationer stördes men det gav mig tid att samla mig själv och finna mig där jag var då. Jag har inte bara vänt mig inåt under året, jag har funnit nya vänner, verkligen vänner, inte bara bekanta eller kompisar utan riktiga vänner. När jag tänker på dom ser jag vissa likheter mellan dom i vad jag uppskattar med var och en. De är jordnära, raka, kloka, fyllda av humor och djup och det är personer som det är lätt att dela både skratt och gråt med. Här finns inga ytor eller fasader utan allt är bara enkelt. Jag älskar det. Tre av dessa personer råkar vara mina ”bloggkollegor” här på Womsa, Aja, Jenny och Sarianne. Tre tjejer som är väldigt olika men på vissa sätt också lika.

Jag har gråtit 2016, mestadels för att människor i min närhet har haft det tufft och jag oroat mig. Jag har gråtit tårar för min egen skull med. Ibland har 2016 verkligen varit tungt. Jag har skrattat 2016, skrattat på ett sätt som varit underbart befriande. Jag har skrattat med vänner så jag haft ont i magen dagen efter. Jag har skrattat så det förmodligen strålat av mig flera dagar efteråt. 

Under 2016 har jag druckit mer champagne och ätit fler ostron än tidigare i livet. Jag har fått känna av lyx på många sätt, men det som varit viktigast är personerna jag fått upplevt sakerna tillsammans med. Det bästa 2016 har varit gratis, tiden ihop med familj och vänner. Jag måste säga att jag har haft helt otroliga upplevelser ihop med människor jag tycker om. Det vill jag gärna få känna av 2017 med.

Jag har rest och varit på härliga ställen under året. För en småbarnsmorsa från Karlstad är varje resa ett äventyr. Jag har bland annat varit i Stockholm ett gäng gånger och umgåtts med vänner, kryssat havet till Helsingfors både med vänner och familj, fått återvända till London med bästa trion Aja, Jenny och Sarianne, varit på kräftsafari i Gullmarsstrand, besökt Sälen inte mindre än tre gånger men framförallt, vi genomförde drömmen och reste till Svalbard. Jag är otroligt lyckligt lottad som fått vara med om allt detta och det i sällskap av människor jag tycker om, som gör mig lyckligare.

Drömmar har uppfyllts och nya drömmar har skapats. Jag vill ännu mer än tidigare till Svalbard, jag måste tillbaka. Jag har vissa drömmar för framtiden som börjar framträda starkare i mitt huvud som jag säkert kommer skriva mer om snart. Jag älskar att jag drömmer, det är ett tecken på att jag tror att det finns en mening med det. För jag ska såklart se till att de där drömmarna går i uppfyllelse.

2016 startade jag företag och tog massa bilder. Jag fick gå på ett gäng dop, bröllop och andra tillställnignar. Det var läskigt och underbart i en kostig kombination. Jag fick tampas hårt med min prestationsångest. Under året hade jag gett mig lov att följa mitt hjärta helt gällande jobb. Det innbar att jag faktiskt utfört några tillfälliga uppdrag, att jag jobbat deltid, att jag börjat på nya jobb men också att jag sagt upp mig nästan innan jag börjat arbeta på ett visst ställe. Jag lärt mig mycket om hur jag fungerar, att jag inte längre bara biter ihop och tar orimliga krav, att jag inte under några omständigheter vill arbeta på ett ställe jag inte kan stå för.

Jag skulle nog beskriva 2016 som mitt år, året jag lämnade den där spädbarnsmammabubblan och började leva livet med andra roller med. Det har varit otroligt värdefullt att få göra det på ett så fritt sätt som jag kunnat. Jag har arbetat så pass lite att jag haft massa tid med barnen, men jag har också haft tid utan dom ibland och det har varit nyttigt. Jag har börjat hinna med att tänka igen och landa i livet som förälder. Den Maria jag var innan har fått lite mer plats och på så sätt håller jag på att bli Maria med många olika roller, inte bara den föräldralediga småbarnsmamman.

Jag lämnar 2016 med tacksamhet, året har visserligen varit tufft många gånger, men det har också varit fyllt av glädje och lyckliga minnen. 2016 var mitt år och det ska alla år framöver vara, jag ska se till det.

Här kommer några bilder från året som gått. Jag har valt ut familjebilder från vardagen, för vet ni, utan den värdefulla vardag jag har hade alla upplevelser och äventyr tappat sitt värde.

Januari 

Februari 

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti 

September 

Oktober

November

December